Det friska blodomloppet

Det friska blodomloppet

Blodomloppet

För att förstå hur sjukdomar uppkommer är det bra att känna till hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen via blodkärlen. De blodkärl som leder blodet från hjärtat kallas för artärer. Varjegång hjärtat pumpar ut blod i artärerna så vidgas dessa kärl lite, det är dessa små rörelser du kan känna om du mäter din puls vid handleden till exempel.

Artärerna har tjockare och mer töjbara väggar än de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, de kärlen kallas för vener. Venerna har tunnare väggar än artärerna. De vener som finns i nedre kroppshalvan har klaffarsom hindrar blodet från att rinna ”bakåt”. Det är i venerna de allra flesta blodpropparna bildas, det kommer du lära dig mer om längre fram.

Blodet har bland annat till uppgift att förse alla celler i kroppen med syre. Syret når blodet via lungorna där det som binds till de röda blodkropparnasedan åker med blodet som innehåller de syrerika röda blodkropparna tillhjärtat.

Det friska blodomloppet
koagulation blodkärl

Koagulation

Blodet har en inbyggd skyddsmekanism att vid eventuella skador på kärlväggar snabbt kunna reparera väggarna så att inte för mycket blod förloras. Det kallas för koagulation. Koagulationen eller blodets levringsförmåga är livsviktig för att vi inte ska blöda ihjäl när vi skadar oss. Tyvärr är blodets levringsförmåga ibland ett problem och kan istället ge upphov till proppar i blodet. Dessa proppar kan då fara iväg och orsaka stopp i blodflödet till olika organ i kroppen. Propparna kan ge upphov till stroke, propp i benen eller syrebrist i andra organ som till exempel lungor, njurar, lever och tarmar.

Ditt hjärta

Hjärtat, som har storlek av en knuten hand, är ett mycket komplext organ som består av fyra rum, två kammare och två förmak. Dessa rum kan delas in i höger respektive vänster hjärthalva, där varje hjärthalva byggs upp av var sin kammare och var sitt förmak.

ditt hjärta
Hjärtats kretslopp

Hjärtats kretslopp

De båda kamrarna pumpar ut blodet i respektive kretslopp. Vänster kammare pumpar genom vår största blodåder aorta ut blodet i hjärtats stora kretslopp. När vi mäter blodtrycket på sedvanligt vis är det blodtrycket i det stora kretsloppet som vi indirekt mäter. Höger kammare pumpar ut till det lilla lungkretsloppet. Även förmaken deltar dock i mindre utsträckning i detta pumparbete, men i vissa fall kan även detta lilla tillskott vara av betydelse.

Hjärtats elektriska system

Hjärtat drar sig samman till följd av elektriska impulser. Normalt utgår dessa från en punkt i höger förmak och leds över till kammaren via en speciell ”omkopplingsstation” mellan förmak och kammare. Denna omkopplingsstation förhindrar att hjärtat kan slå hur fort som helst. Först stimulerar de elektriska impulserna förmaken till att dra ihop sig så att blodet förs ner i kamrarna. Under denna tid har fortledningen av den elektriska aktiviteten gått långsamt genom omkopplingsstationen för att nå kamrarna, som sedan i sin tur drar ihop sig välfyllda med blod från förmaken.

Hjärtats elektriska system
Hjärtklaff

Hjärtklaffar

I de fyra hjärtrummen finns hjärtklaffar som hjälper till att vidmakthålla rätt tryck, volym och flödesförhållande inom och utanför hjärtat och på så vis upprätthålla en fungerande blodcirkulation i stora och lilla kretsloppet. Klaffarna kan närmast liknas vid enkelriktade ventiler.

Anpassningsbart hjärta. Hjärtat har förmåga att anpassa sig till förändringar. Det sker inte sällan en strukturell ombyggnad av hjärtat som på så sätt kan klara av en ökad arbetsbelastning. Nu ska vi titta närmare på sjukdomar som kan uppstå i blodomloppet.